A
Ackumulatortank
Vanligtvis för att lagra varmvatten från exempelvis värmepumpen. En del ackumulatortankar har dubbla mantlar (två tankar i en) och då används yttermanteln för värmesystemet och innermanteln för varmvatten.
Avluft
Den luft som frånluftsvärmepumpen har tagit värme från och som därmed har kylts ner. Denna luft blåses ut ur bostaden.
B
Balanstemperatur
Balanstemperatur är den utomhustemperatur då värmepumpens avgivna effekt är lika stor som husets effektbehov. Detta innebär att värmepumpen täcker hela husets effektbehov till denna utomhustemperatur.
Beräknad framledningstemperatur
Den temperatur som värmepumpen räknar ut att värmesystemet behöver för att det ska bli önskad inomhustemperatur. Ju kallare det är ute, desto högre beräknad framledningstemperatur.
Beräknad årsförbrukning
Det antal kWh som du beräknas göra av med under året.
Bergvärmepump
En bergvärmepump är en värmepump som utnyttjar värmen i berggrunden som värmekälla (även mark/jord/grundvatten).
Blandningsventil
En ventil som blandar kallt vatten med varmvattnet från beredaren.
C
Cirkulationspump
Pump som cirkulerar vätska i ett rörsystem.
COP
Den temperatur som värmepumpen räknar ut att värmesystemet behöver för att det ska bli lagom varmt i bostaden. Ju kallare det är ute, desto högre beräknad framledningstemperatur. Om det står att en värmepump har COP 5 så betyder det i princip att om el för en krona matas in i värmepumpen får man ut värme motsvarande ett värde av 5 kronor. Detta är alltså värmepumpens verkningsgrad. Denna mäts fram vid olika mätvärden, t.ex.: 0/35 där 0 står för hur många grader den inkommande köldbäraren har och där 35 står för hur många grader framledningstemperaturen håller.
D
Diffusionstät
Ett skikt av (rör)isolering som inte släpper igenom gas eller vattenånga och är till för att förhindra att fukt och kondens från ventilationskanaler hamnar utanpå ventilationsrören.
Direktverkande el
El omvandlas direkt till värme via elradiator.
Dockningssats
En materialsats för att underlätta anslutning med andra produkter.
Dubbelmantlad tank
En beredare med tappvarmvatten (kranvatten) omsluts av ett yttre kärl med pannvatten (till husets radiatorer/element). Värmepumpen värmer pannvattnet som, förutom att det går ut till husets alla radiatorer/element, värmer tappvarmvattnet i det inre kärlet.
DUT, dimensionerad utetemperatur
Den dimensionerade utetemperaturen är olika beroende på var man bor. Ju lägre dimensionerad utetemperatur, desto lägre värde ska man välja på "val av värmekurva".
E
Effekt
Arbete per tidsenhet, mäts i J/s eller Watt. För att räkna ut energianvändningen multipliceras produktens effekt med tiden den använts. Watt x timmar = Wh.
Effektvakt
En effektvakt är en komponent i värmepumpen som ser till att produkten inte använder mer effekt än huvudsäkringen klarar.
Elkassett
Är en elpanna (elpatron) utan varmvattenberedare. Elkassett används ibland som tillsatseffekt i större anläggningar.
Elpanna
En värmekälla för uppvärmning av småhus. Elpannan värmer vatten som pumpas runt till elementen i huset och därefter tillbaks till elpannan.
Elpatron
Genererar värme i pannor och beredare samt som tillskott i vissa värmepumpar när kompressorns effekt inte räcker till.
Eltillsats
Detta är en tillsats som värmepumpen använder när kompressorns effekt inte räcker för att uppfylla hemmets uppvärmningsbehov.
Energi
Rörelse eller förmåga till rörelse. Energi är effekten multiplicerat med tiden och mäts i Wattimmar. Exempelvis en elpatron på 1 kW som är inkopplad i fyra timmar levererar 4 kW.
Energianvändning
Nyttiggörande av elektrisk energi, värme eller annan energiform.
Energibärare
Ämne eller material lämpat att transportera energi t.ex. Vatten luft, eller elektriska kablar, battericeller samt bränslen som olja, ved och dylikt.
Energikalkyl
En överslagsberäkning som är till för att den som bor i ett småhus ska kunna se vilken inverkan olika åtgärder, exempelvis byte av uppvärmningssystem, får för ekonomin och miljön.
Etanol
(Bioetanol) sprit som kan framställas ur biobränslen. Etanol kan användas som frysskydd i kollektorslangen till en mark/bergvärmepump.
Expansionskärl
Kärl med värmebärarvätska vars uppgift är att jämna ut trycket i värmebärarsystemet. När vatten värms upp utvidgas det. I ett vattenburet värmesystem kan temperaturen på vattnet öka från + 4 grader till kokpunkten (vedpanna). Det innebär en volymökning på ca 5 %. För att förhindra att systemet ska gå sönder av volymökningen finns expansionskärlet anslutet till systemet.
Expansionsventil
Ventil som sänker trycket på köldmediet, vilket gör att köldmediets temperatur sjunker.
Elprisstyrning
Styr din värmepump efter elpriset. Elprisstyrning kan du aktivera med Smart Price Adaption (SPA). Med den funktionen följer värmepumpen priserna på den nordiska elhandelsbörsen NordpoolSpot och ger dig möjlighet att sänka din elräkning med 5–10% För att aktivera elprisstyrningen behöver du vara uppkopplad till myUplink och ha ett rörligt elavtal per timme.
F
Fjärrkyla
Principen för fjärrkyla är densamma som för fjärrvärme. Kallt vatten produceras i en större anläggning och distribueras sedan i rör till kunderna. Fjärrkylan används främst i kontors- och affärslokaler men också för att kyla industriprocesser.
Fläktkonvektor
En fläktkonvektor är en vattenburen radiator med en fläkt som kan avge värme eller kyla. Värmen/kylan som alstras blåses ut med hjälp av en fläkt och sprids i huset. Med en mer öppen planlösning kan den varma/kalla luften cirkulera fritt och därmed nå en större yta.
Framledning
Den ledning i vilken det uppvärmde vattnet transporteras från värmepumpen ut till husets värmesystem (radiatorer/värmeslingor).
Framledningstemperatur
Temperaturen på det uppvärmda vatten som värmepumpen/pannan skickar ut till värmesystemet. Framledningstemperaturen varierar beroende på utetemperatur och vald värmekurva.
Frekvensstyrning
Steglös inställning av varvtal för t.ex. Pumpar och kompressorer.
Frikyla
Frikyla, eller så kallad passiv kyla, utvinns nära nog gratis genom att låta värmepumpen pumpa upp kyla ur berggrunden och sprida ut den i villan via en fläktkonvektor på väggen eller i taket. Genom att använda kyla från berget kommer borrhålet även att återladdas under sommaren vilket medför förbättrad prestanda på bergvärmepumpen.
Frånluft
Den luft som kommer via frånluftsdonen i bostadens olika rum till frånluftsvärmepumpen/frånluftsmodulen och blir sedan avluft.
Frånluftsdon
Ventiler, oftast i taket, i kök/badrum/klädkammare där luften sugs in för att kunna skickas vidare till frånluftsvärmepumpen.
Frånluftsventilation
Luften i bostaden sugs ut av en frånluftsfläkt i regel från kök och våtutrymmen. Tilluften fås via ventiler i fönster eller ytterväggar.
FTX
Betyder från- och tilluftsaggregat med värmeåtervinning som är en styrd ventilation där den uppvärmda frånluften, genom en värmeväxlare, förvärmer den kalla inkommande tilluften. Huvudkomponenter i ett FTX-aggregat är värmeväxlare, fläktar, filter och styr- och reglerenheter.
Vad är fördelar med ett FTX-aggregat?
- Energibesparing genom att återvinna större delen av värmen från den utgående luften.
- Förbättrad luftkvalitet och inomhusklimat med tillförsel av frisk luft och borttagning av förorenad luft.
- Minskar energiförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen, vilket är bra för miljön.
Till våra ventilationslösningar »
Förbränningsgaser
Det man i dagligt tal kallar rök, alltså de heta gaser som uppstår vid förbränning.
Förrådsberedare
En typ av varmvattenberedare där en viss mängd vatten ständigt är uppvärmd.
Förångare
Värmeväxlare där köldmedievätskan förångas genom att uppta värmeenergi från luften/köldbärarvätskan.
G
Genomströmningsberedare
Om du har en el-, ved-, pellets- eller oljepanna är det här en vanlig typ av varmvattenberedare. Vattnet värms i en eller två värmeslingor som ligger inne i pannan eller ackumulatortanken.
Givare
En sorts sensor eller avkännare, till exempel en temperaturgivare som känner av temperaturen i luften.
Golvvärme
Golvvärme som är installerad i vissa delar av huset och inte inkopplad på det ordinarie värmedistributionssystemet. Komfortgolvvärme installeras ofta under klinker- eller stengolv för att göra det mer behagligt att gå på.
H
Hermetisk
Något som är fullständigt lufttätt.
Huvudsäkring
Den säkring som hela hushållets strömförbrukning passerar genom.
Högtryckspressostat
Tryckvakt som ger larm om kondenseringstrycket är för högt. Högtryckspressostat sitter på den varma sidan, d.v.s. mot värmesystemet.
I
Inverterstyrning
Steglös styrning av varvtal på exempelvis en kompressor.
K
Kilowatt
Enhet på effekt, 1000 w skrivs 1 kW.
Kilowattimme (kwh)
Enhet på energimängd, en kilowatt under en timme skrivs 1 kWh.
Klimatsystem
Klimatsystem kan även kallas värme- och/eller kylsystem. Med hjälp av radiatorer, slingor i golvet eller fläktkonvektorer värms eller kyls bostaden.
Kollektor
Slang där köldbäraren cirkulerar i ett slutet system mellan värmekällan och värmepumpen.
Komfortgolvvärme
Golvvärme som är installerad i vissa delar av huset och inte inkopplad på det ordinarie värmedistributionssystemet. Komfortgolvvärme installeras ofta under klinker- eller stengolv för att göra det mer behagligt att gå på.
Kompressor
Komprimerar (trycker ihop) det gasformiga köldmediet. När köldmediet trycks ihop ökar trycket och temperaturen.
Kondensor
Värmeväxlare där det heta gasformiga köldmediet kondenserar genom att gasen kyls ned och blir till vätska och då avges värmeenergi till husets värme- och varmvattensystem.
Konvektor
Fungerar på ungefär samma sätt som en radiator, men med skillnaden att luften blåses ut med hjälp av en fläkt. Det gör att man kan använda konvektorn till att antingen värma eller kyla bostaden.
Konvertera
Att konvertera innebär att byta ut en befintlig värmekälla mot en annan, vanligtvis för att öka energieffektiviteten, minska driftkostnaderna eller minska miljöpåverkan. Exempelvis kan en konvertering innebära att man byter ut en oljepanna mot en värmepump eller att man installerar solpaneler för att producera egen el.
Kulvert
Täckt underjordisk kanal eller gång. En kulvert används för att distribuera fjärrvärme eller vatten eller för underjordisk gångtrafik mellan olika byggnader till exempel.
Köldbärarsida
Köldbärarslangar ev. borrhål samt förångaren utgör köldbararsidan.
Köldbärarvätska
Frostskyddad vätska, t.ex. etanol alternativt glykol blandat med vatten, som transporterar värmeenergi från värmekällan (berget/marken/sjön) till värmepumpen.
Köldmedium
Vad är ett köldmedium?
Köldmediet förflyttar energin i form av vätska eller gas i värmepumpen och är en viktig pusselbit i energieffektiviteten för en värmepump. Köldmediet cirkulerar i en sluten krets i värmepumpen. Genom tryckförändringar växelvis förångas och kondenseras köldmediet. Vid förångningen tar köldmediet upp värmeenergi och vid kondensationen avges värmeenergi.
Varför är köldmedier miljöfarliga?
Det finns två typer av köldmedier, syntetiska och naturliga. Naturliga köldmedier har de lägsta GWP-värdena (Global Warming Potential).
Vad säger nya köldmedielagen (EU:s F-gasförordning)?
Från och med 2032 har EU förbjudit användning av alla syntetiska köldmedier (F-gaser - flourbaserade växthusgaser) oavsett GWP (Global Warming Potential) i nytillverkade värmepumpar. 2027 förbjuds nytillverkade värmepumpar med ett GWP över 150 och 2050 blir det helt förbjudet. Anledningen är att det kan finnas en risk att den miljöfarliga gasen i köldmediet läcker ut om servicen eller avfallshanteringen av värmepumpen inte sker professionellt.
Vilka köldmedier använder NIBE?
På NIBE har vi har mer än 20 års erfarenhet av att använda det naturliga köldmediet R290, med ett GWP på endast 3 i våra frånluftsvärmepumpar. Sedan ett par år har vi även introducerat det i vårt luft/vattensortiment S2125. Idag är vi mitt i utvecklingen av nästa generations bergvärmepumpar och ligger väl till för att möta EU:s nya köldmedielag. Ett steg i den riktningen är vår senaste bergvärmepump S1256 som använder ett nytt, mer klimatvänligt köldmedium.
Köldmedielagen (EU:s F-gasförordning)
Från och med 2032 har EU förbjudit användning av alla syntetiska köldmedier (F-gaser - flourbaserade växthusgaser) oavsett GWP (Global Warming Potential) i nytillverkade värmepumpar. 2027 förbjuds nytillverkade värmepumpar med ett GWP över 150 och 2050 blir det helt förbjudet. Anledningen är att det kan finnas en risk att den miljöfarliga gasen i köldmediet läcker ut om servicen eller avfallshanteringen av värmepumpen inte sker professionellt.
L
Laddpump
Laddslinga
Med en laddslinga värms tappvarmvattnet i beredaren med värmebäraren.
Legionella
Legionella är en bakteriefamilj som finns naturligt i vårt dricksvatten. Legionella har normalt låg tillväxt vid låga temperaturer. Till exempel när vattnet går i vattenledningar i marken (+-0 till +10 °C) men ökar kraftigt i tillväxt vid temperaturer omkring kroppstemperatur (ca 37 °C). Vid temperaturer över 50 °C dör legionellabakterien. Läs mer på boverkets hemsida boverket.se.
Lågtryckspressostat
Tryckvakt som löser ut om förångningstrycket är för lågt. Lågtryckspressostaten är på kalla sidan mot fläkten vid frånluftsvärme, mot borrhålet/markslingan vid jord-/bergvärme eller utomhusmodulen vid luft/vatten.
N
Nivåkärl
Delvis genomskinligt kärl med köldbärarvätska vars uppgift är att jämna ut trycket i köldbärarsystemet. När temperaturen på köldbärarvätskan ökar eller minskar ändrar sig trycket i systemet och då ändrar sig nivån i nivåkärlet.
Nivåvakt
Tillbehör som känner av nivån i nivåkärlet och larmar om det blir för lågt. Ämne som cirkulerar i en sluten krets i värmepumpen och som genom tryckförändringar växelvis förångas och kondenseras. Vid förångningen upptar köldmediet värmeenergi och vid kondensationen avges värmeenergi.
O
Offeranod
En stav eller en kedja av magnesium eller zink, som skyddar manteln i varmvattenberedaren mot rost genom att staven rostar(offras) istället för beredaren. Anoden används endast i emaljerade varmvattenberedare.
Anoden skall kontrolleras/bytas med jämna mellanrum med undantaget likströmsanoden då den drivs med elektricitet och ej förbrukas.
P
Passiv kyla
Se frikyla.
Pellets
Stavformade, komprimerade bränsle som tillverkas av sågspån eller kutterspån.
Plattvärmeväxlare
En värmeväxlare möjliggör värmeöverföring mellan två medier utan att dessa blandas med varandra. Vanligen fungerar det så att vatten flödar genom ett antal tunna, platta kanaler som sitter bredvid varandra. I varannan kanal strömmar varmt vatten och i varannan går det kallt färskvatten som värms upp av det varma vattnet och som därefter går vidare ut till en vattenkran. I en del värmepumpar ingår värmeväxlare. Då finns det ytterligare en växlare för den kalla sidan som innehåller köldmedium istället för vatten.
Pressostat
Tryckvakt som ger larm och/eller stoppar kompressorn vid för högt/lågt tryck enligt följande: en högtryckspressostat löser ut om kondenseringstrycket är för högt. En lågtryckspressostat löser ut om förångningstrycket är för lågt.
Primär värmekälla
En värmekälla som täcker merparten av värmebehovet till ett hus t.ex. pelletspanna, elpanna eller värmepump.
R
Radiator
Ett annat ord för element.
Reservläge
Reservläget är ett tillfälligt läge som används vid driftsstörningar och i väntan på service när tillsatsvärme av någon anledning inte kan aktiveras. I reservläge är endast cirkulationspumpen och delar av elpatronens effekt i drift, vilket innebär en högre driftkostnad.
Returledning
Ledning i vilken vattnet transporteras tillbaka till värmepumpen från husets värmesystem (radiatorer/värmeslingor).
Returledningstemperatur
Temperaturen på det vatten som återvänder till värmepumpen efter att ha avgett värmeenergi till värmesystemet(radiatorer/värmeslingor).
Rumsgivare
Givare som är placerad inomhus. Givaren meddelar inomhustemperaturen till värmepumpen.
S
Sekundär värmekälla
Värmekälla som inte ensam kan stå för hela årsbehovet av värme, t.ex. solfångare, luft/luftvärmepump eller vedkamin m.m.
Shunt
Ställbar ventil som blandar varmt radiatorvatten med det kallare returledningsvattnet som sedan matas ut till värmesystemet.
Självdragsventilation
Ventilationssystem där både tilluft och frånluft tas ut och in genom ventiler, springor och otätheter i husets konstruktion. Ofta finns frånluftskanaler i murstocken där frånluften strömmar ut.
Slingtank
En sorts beredare där en inre slinga med varmt cirkulerande vatten värmer upp beredarvattnet.
Smutsfilter
Filter för vätska som bör vara monterad på rörsystemet till både köldbärar- och värmebärarsystemet för att inte smuts ska komma in i värmeväxlaren och täppa igen dess små kanaler.
Solfångare
Används för att ta till vara värme från solen. Plan- eller vakuumrörsolfångare är de vanligaste typerna för uppvärmning och varmvattenproduktion till småhus.
Säkerhetsventil
Ventil som öppnar och släpper ut lite vätska om trycket blir för högt.
T
Tappvarmvatten
Varmvatten som kommer ur vattenkranen, tex det vatten man duschar i.
Termostat
Anordning vars uppgift är att hålla en given temperatur.
Tilluft
Frisk ventilationsluft som förs in i bostaden.
Tillsatsvärme
När kompressorn inte klarar av att fylla energibehovet helt själv så måste det användas någon form av tillsats. I de flesta fall är det en intern elpatron som menas med tillsats men det finns även externa tillsatser i form av pellets, olja/gas m.m.
U
Uteluftvärmepump
Värmepump som utnyttjar utomhusluften som värmekälla.
U-värde
Ett värde på värmemotståndet och därmed ett mått på isoleringsförmågan på bland annat fönster, dörrar och väggar. U-värdet anger hur mycket värme som passerar genom 1 m2 yta från den varma sidan till den kalla när det skiljer en grad mellan utomhus- och inomhustemperaturen. Ju lägre U-värde desto bättre.
Utegivare
En givare som är placerad utomhus som meddelar utetemperaturen till värmepumpen.
V
Varmvattenberedare
En varmvattenberedare är ett kärl där tappvattnet värms.
Varvtalsreglering
Reglering av varvtal på t.ex. en fläkt för att reglera ett luftflöde.
Vattenburen värme
Uppvärmt vatten som pumpas runt i ett värmesystem för att avge värme.
Ventilationsaggregat
Ett ventilationsaggregat är en enhet som är utformad för att hantera luftflödet i byggnader. Det inkluderar funktioner som tilluft, frånluft, filtrering, uppvärmning, kylning och även värmeåtervinning. Ventilationsaggregat används för att förbättra inomhusluftkvaliteten och komforten genom att säkerställa att frisk luft tillförs och att förorenad luft avlägsnas.
Verkningsgrad
Förhållandet mellan nyttiggjord energi som en värmepump/panna lämnar ifrån sig till värmesystemet och tillförd energi. Verkningsgrad är ett mått på hur effekt värmepumpen/pannan är.
VVS
Förkortning som står för Värme, Ventilation och Sanitet. Det finns VVS-system för bland annat inomhusklimat i fastigheter och för vattenförsörjning och avlopp.
Värmebärare
Varm vätska, ofta vanligt vatten, som skickas från värmepumpen till husets klimatsystem och gör att det blir varmt i bostaden. Värmebäraren värmer ofta varmvattnet.
Värmebärarsida
Radiatorer/golvslingor och kondensor utgör värmebärarsidan.
Värmefaktor
Mått på hur mycket värmeenergi värmepumpen avger i förhållande till den elenergi den behöver för sin drift. Ett annat ord för detta är COP.
Värmekurva
Värmekurvans uppgift är att ge en jämn inomhustemperatur, oavsett utomhustemperatur, och därmed energisnål drift. Det är utifrån värmekurvan som värmepumpen bestämmer temperaturen på vattnet till värmesystemet.
Värmepump
Värmekälla som använder el för att utvinna energi från tex berggrunden, luften eller frånluften. Valet av värmekälla beror på de lokala förutsättningarna. En värmepump kan komplettera ett befintligt värmesystem eller ingå i ett helt nytt värmesystem.
Värmeväxlare
Anordning som överför värmeenergi från ett medium till ett annat utan att medierna blandas.
Värmeåtervinning
Värmen i den utgående ventilationsluften kan återvinnas genom att en värmeväxlare kopplas in. Den överför värmen till den ingående ventilationsluften.
Ett annat sätt att ta vara på värmeenergin i den utgående ventilationsluften är att installera en frånluftsvärmepump.
Växelventil
Ventil som kan skicka vätska åt två olika håll. Det är en växelventil som gör att vätska skickas till klimatsystemet när värmepumpen producerar husvärme och till varmvattenberedaren när värmepumpen producerar varmvatten.
W
Watt
Mäter effekt, dvs förmåga att avge eller förbruka energi under en viss tid. Om en 40 W lampa lyser i 10 timmar så har den förbrukat 400 Wh (40x10=400).
Effekt anges i Watt (W). 1 Wh = 1 watt under en timme.