På Backer i Sösdala har man gjort sin energiläxa grundligt. Istället för att genomföra en standardlösning med 130 borrhål för fem industrianläggningar tryckte man på paus och startade en förstudie.

–Nu flyttar vi lågvärdig oönskad energi och omvandlar den till högvärdig önskad energi med modern värmepumpsteknik, säger fastighetsansvarige Bengt Carlsson.

- Vi är lika nördiga så därför har det varit så fantastiskt att jobba ihop, säger Bengt Carlsson fastighetsansvarig på Backer och tackar Leif Rydell, energikonsult, för ett bra samarbete.

Mittemot det nybyggda marknadscentret, och en bra bit norrut, sträcker sig fem fastigheter med en yta på 30 000 ㎡. Här har det tillverkats rörformiga värmeelement ända sedan 1949. Idag tillverkar man allt från lösningar för intelligent uppvärmning och styrning till energi-, fordons- och processtyrning, här i Sösdala och över hela världen.

2016 gick NIBE ut med nya energibesparingsmål och att man skulle värma och kyla de egna fastigheterna med NIBEs produkter. Eftersom Backer är ett bolag i NIBE-koncernen följer de vår policy när det gäller effektivisering av energilösningar för fastigheter.

Vi har pratat med några av nyckelpersonerna som tillsammans skapat denna supereffektiva anläggning, där bergvärme utgör grunden. Det är Bengt Carlsson på Backer, Leif Rydell med sin kunskap och utrustning för energikartläggning och Olle Andersson som beräknat borrhålslagret. Och från NIBEs sida Fredrik Snygg från fastighetsteamet. Alla med en lång och gedigen erfarenhet av energioptimering.

Paus för förstudie

Bengt Carlsson, som varit på Backer ända sedan 1985, ansvarar för fastigheternas underhåll och elförsörjning.

–Det är många år sen vi började diskutera energieffektiviseringar med Fredrik på NIBE, berättar Bengt. 2016 tog jag kontakt med honom igen och vi började skissa på en renovering av hela Backers energisystem, då handlade det om en standardiserad värmepumpslösning. Men innan vi hunnit genomföra den i den första av fem undercentraler tryckte vi på pausknappen.

Fastighetsteamet på NIBE, med Fredrik Snygg i spetsen, hade vid denna tid nyligen genomfört ett liknande projekt på Xylem i Emmaboda (Läs gärna artikeln i Proffsnytt#3 2018). Det unika med projektet var att man flyttat lågvärdig energi och omvandlat den till högvärdig energi där den kunde göra nytta. Ett projekt som ledde till en avsevärd energibesparing och som blivit ett skolexempel på hur man kan utnyttja modern värmepumpsteknik.

–Vi började se på Backer med samma ögon och insåg att vi måste kartlägga alla våra energiflöden innan vi går vidare, berättar Bengt. Så vi kontaktade energikonsulten som var en av nyckelpersonerna i det lyckade projektet, och drog igång en förstudie.

Samtidigt som detta byggdes det nya marknadscentret på Backer med ambitionen att klassas som Miljöbyggnad Guld enligt Sweden Green Building Council. (Läs gärna artikeln i Proffsnytt#1 2022.)

–Här fick vi möjlighet att göra rätt från början och satsade på bergvärme med passiv och aktiv kyla, solceller och ventilation med högeffektiv energiåtervinning, förklarar Bengt, allt för att hålla nere förbrukningen så mycket som möjligt och leva som vi lär.

Lyfter vi blicken så finns det så mycket energi att återvinna i stället för att bara tillföra ny energi för värme och kyla.
Fredrik Snygg, NIBE Fastighet

Bassäng värmer kontor

Under ett helt års tid mättes, kartlades och analyserades energiflöden på Backer. Här användes fasta och mobila mätare som flyttades runt till olika mätpunkter och undercentraler.

–Vi mätte och mätte, plus och minus, och vi började flytta energi som redan fanns, fortsätter Bengt. Vi ville ju energikartlägga både värmesäsong och kylsäsong, så därför behövde vi köra i minst ett år. Och vi fann att potentialen var större än vi trodde.

Den lågvärdig energin fanns både på kontor och i produktionen. Bengt förklarar:

–Vi har till exempel en bassäng med 25-gradigt kylvatten som används för att kyla produktionen. Överskottsvärme skickade vi tidigare rakt ut i luften genom våra kyltorn eller kylmaskiner. Nu använder vi värmepumpstekniken som kyler produktionen och samtidigt värmer lokaler. Ett annat exempel är överskottsvärme från tryckluftskompressorerna som också återvinns med värmepumpsteknik. Tidigare gick kylluften rakt ut i atmosfären. Bara sedan den här undercentralen driftsattes har vi ett netto på 150 000 kronor per år, vilket gör att den är betald på några år. Vi har producerat värme och varmvatten motsvarande 190 000 kWh, medan värmepumparna bara har förbrukat 40 000 kWh.

Mätning med ultraljud gör att man slipper bryta rörsystemen och därmed produktionen. Dessutom är utrustningen lätt flytta runt till olika ställen.

Att mäta är att veta

Det finns olika metoder att mäta energiflöden för en förstudie, men också för uppföljning och kontinuerlig utveckling. Här tog man hjälp av konsulten Leif Rydell som arbetat med energioptimering i över trettio år.

–Ultraljudsmätning är ett smidigt sätt att mäta flöden i vattenburna system, förklarar Leif. Då fäster man mätutrustningen på utsidan på rören, på så sätt undviker man att gå in och bryta rörsystemen och därmed produktionen. Eftersom utrustningen är mobil har vi kunnat använda den och flytta runt till olika ställen där vi haft energi att mäta och hämta. Andra sätt att mäta är att sätta effektmätare utanpå kablarna.

–De mäter elförbrukningen och är enkla att jobba med, fortsätter Leif. De är små och nätta, och det är ingen stor investering. Det finns teknik till mycket idag och det gäller att kunna visa fakta om man vill åstadkomma något. Att mäta är att veta!

Att mäta eleffekt idag har blivit mycket billigare och dessutom är tekniken noggrannare.

–Det här ger en väldigt bra bild av vad som är lönsamt att göra och det är värdefullt som hjälp vid dimensioneringen av systemet, fortsätter Leif.

Från 130 borrhål till 45

När energikartläggningen var klar och man förstod hur stort kyla- och värmebehovet var inleddes beräkningen av borrhålslagret. Här tog man in ytterligare kompetens i teamet, Olle Andersson, professor i geologi.

-Borrhålen, eller borrhålslagret som det egentligen heter, fungerar ungefär som ett batteri, förklarar Olle. På sommaren laddas det med spillvärme från kylsystemet och på vintern hämtas värmen tillbaka.

Det är flera faktorer som avgör hur stort ett borrhålslager ska göras och hur många och djupa borrhål som behövs. De viktigaste är bergets värmeledning, och hur mycket årsenergi som förväntas föras till och från lagret.

-I det här fallet gjorde jag två undersökningshål för att reda ut förutsättningarna, fortsätter Olle. Eftersom vi hade bra kläm på energimängderna var det en ganska enkel sak att räkna ut antalet hål och vilket avstånd de skulle ha. Jag använde beräkningsprogrammet EED, som är legio för sådana här system.

Det här är ett bra exempel på större borrhålslager i en industritillämpning, säger Olle.

Adjö till olja och el

Vintern 2022/2023 blev den första vintersäsongen med den nya anläggningen. Bengt fortsätter berätta:

–Tidigare värmdes byggnaderna av oljepannor och elpannor och kyla tillfördes av traditionella kylmaskiner. Nu består systemet av modern värmepumpsteknik där vi flyttar energi mellan byggnader med ett internt lågtempererat nät och ny ventilation.

En annan av nyckelpersonerna i projektet är Mikael Andersson från KN VVS- och Energikonsult Med NIBEs tekniska lösningar och femton värmepumpar som grund tog han vid och gjorde den avancerade konstruktionsritningen.

–Fredrik, Leif, Micke och jag diskuterade oss fram till en principlösning och Micke förverkligade alla våra idéer, berättar Bengt. Ett fantastiskt arbete och mycket komplext. Det handlade om att koppla ihop alla värmesystemen, bestämma rördimensioner och göra alla finjusteringar. Innan levde ju varje fabrik sitt liv, nu skulle vi föra över energi till de som hade underskott.

–VVS Teamet i Hässleholm, som är vår lokala VS-entreprenör, gjorde ett fint jobb och elinstallationen gjorde vi själva, berättar Bengt. Vi är mer än nöjda med anläggningen. Förutom energibesparingen och den positiva effekten på miljön har vi även en bättre process och produktion och en behagligare arbetsmiljö. Vi har stenkoll på var vi gör av med energin på och lär oss väldigt mycket under tiden.

Förutom energibesparingen och positiva effekter på miljön har vi en bättre process och produktion – och en behagligare arbetsmiljö
Bengt Carlsson, fastighetsansvarig på Backer.

Styrningen är hjärtat

Med ett överordnat styrsystem går det att se hur mycket hela, eller delar av systemet, genererat och vad det förbrukat, i perioder och i realtid.

–Vi har ett välutvecklat kommunikationssystem där NIBEs värmepumpar och styrmodulen SMO S40 ingår. Det överordnade styrsystemet från Bastec samverkar riktigt bra med NIBEs nya S-plattform.

–Innan levde ju varje fabrik sitt liv, nu för vi över energi till de har underskott, säger Bengt Carlsson, fastighetsansvarig på Backer.

"Här händer det grejer"

Att NIBE är föregångare när det gäller hållbara energilösningar är naturligt. Men det är många delar som behöver samspela för att det ska bli ett lyckat projekt. Sammansättningen av kompetenser och ett gott samarbete har också varit en framgångsfaktor.

–Här finns det visionära tänkandet och innovativa tekniska lösningar, säger Leif Rydell Att ha ledningen med sig, engagemang och mätning är AO för ett lyckat projekt. Vi har samma målbild och brinner för det här.

–Det finns förstås en fördel med att ledningen kan tekniken och ser möjligheterna, fyller Bengt i. När vi presenterade projektet för ledningen sa Gerteric. "Det här var som en bra film, bara popcornen som saknades." Det säger en hel del. Vi har fått stor frihet och beslutsvägarna har varit korta. Jag är glad att jag jobbar inom NIBE, här händer det grejer. För mig har det här varit en riktig kick!

–Jag kan inte tänka mig ett bättre gäng. Vi hade ju en bra start i analysen och kompletterar varandra jättebra i den här gruppen. Vi är lika nördiga och därför har det varit så fantastiskt roligt att jobba ihop, avrundar Bengt Carlsson.